Även i paradiset regnar det ibland, och snöar...
... haglar gör det också.
Faktum är att det var storm idag, ja jävlar.
Men jag antar att det är ett nödvändigt ont, ja att det stormar ibland.
För om det aldrig skulle gjort det, hur skulle man då kunnat känna när
det bara är sådär riktigt bra.
Men fyfan vad jag hatar dessa dagarna.
Man tänker inte klart och det enda som kommer ur
en är en massa dynga.
Bäst är att bara vara tyst, men då exploderar jag nog.
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFTQUjXrF7_eGae0nJrQrupBQdI_puT7L8mrHmLcsPEgfYlzJ2kALZK2OjgmhG7abwtW1VtuhhvEr1IdPRib6I2UVZyvbs-xAxyCHGnJYkMXLoQFaHsUfmXt4ggiI0aYyCqT2VQoEPl7Y/s200/Snapshot_20091025.jpg)
Allt är vädrat och klart.
När jag är arg brukar jag faktisk sätta mig och kolla bland mina skor.
Ja tro ni att jag är dum i huvudet, det skiter jag i.
Men just skor är något som gör mig väldigt glad.
Och lugn.
Han och andra sidan sätter sig i bilen och sitter i total
tystnad ute på parkeringen och tänker.
Alla är vi olika.
Och det viktiga är att vi alla får vara som vi är.
Och att vio får det utrymme vi behöver.
Alla har vi olika behov.
Det är när den ena vill prata och reda ut allt, och den andra
helst bara vill sitta ute i bilen och vara själv,
som det blir en mindre kollision...
... eller ja.. för att ni ska förstå kan vi väl säga en seriekrock.
Typ som det här med tv:n på lördagskvällar.
Dansbandskampen vs Family Guy.
Antar att sånt är livet.
Nu skall jag ätergå till tv:n och 2 ½ men.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar